omtumlande insikter
den morgon jag dör
paradisäppelträden bär frukt
som ett hån
jag hade väntat mig
något mer än tjackruset
mynningen mot tinningen
och dina torkade målade läppar
i alltings slutskede
drillar rödhaken melankoli
en melodi som stannar
likt en hängsnara runt handleden
att leda mig mot vidderna
där unga flickor dansar
iklädda mina drömmars
karmosinröda blodkärl
där solen mist sitt leende
till förmån för uppgivenhetens försyn
där burarna öppnas
där de fängslade aldrig tystas mer
vita träd bär min vittnesbörd
det är så här den morgon
jag lämnar er som brända bokblad
för hänsynslösa vindar
låt alla mina brev brinna med dem
alla mina bläckförgjorda fingeravtryck
och jag skall klamra mig fast återigen
vid vinterns ryska roulette med hösten
så är det den morgon jag dör.
och om ni skulle sakna eller söka mig
så bor en dröm i en kvinna med en pappersblomma
fäst på sitt tunna kärleksbröst
.
minns mig inte som en god man
men minns min röst
som slog sönder stormens missiler
den morgon ni alla lever vidare
.