Efter vad som känns som en evighet av idogt funderande, bläddrande, skissande, läsande och musiklyssnande har yours truly slutligen kommit till skott och gaddat sig. Det kunde blivit vad som helst egentligen. Kanske en textsnutt från The Haunted, Nick Cave, Neurosis, Black Sabbath eller Tool, eller en dikt av Willy Granqvist eller Edith Södergran, eller en enkel svart symbol, eller en ögonhand, eller ett djur, en korp kanske, eller en orm, eller namnet Eremonaut i enkel gotisk skrift, men gotiska bokstäver är jag rejält less på, som många andra, och något rockigt eller grungigt går inte heller, för jag är bokmal i själ och sinne, men att skriva namnet Eremonaut med grekiska bokstäver känns helt logiskt. Bara svart, helt plain, som i en bok. Jag har akademiska rötter, och det känns också på något sätt riktigt att sätta namnet Eremonaut i sitt historiska sammanhang. Det är släkt med ordet eremit, och språkvetaren Venanzio – som har en väldigt läsvärd blogg – har tålmodigt hjälpt mig att skriva rätt på grekiska. Jag gjorde tatueringen på proffsiga Classic Tatto på Södermalm i Stockholm, och jag är fullkomligt nöjd, både med lokalerna, bemötandet, utförandet och taueringens placering. Jag har alltid gillat tanken på att skriva på insidan av underarmen, där huden är blek och är som papper, en boksida, och så hamnar ju en underarmstatuering nära hjärtat också. Jag känner att det blir någon sorts dialog där, mellan hjärtat och insidan av underarmen. Vad gäller smärtan, som jag hört mycket om, var jag rätt nervös, och folk pratar så mycket om att det gör ont att tatuera sig på på vissa känsliga ställen, t.ex. underarmen, men det var ingenting att prata om. Jag grimaserade lite ibland, speciellt när nålen gnagde mot senorna. Jag är mager och har mycket senor. Att bli tatuerad kändes ungefär som att bli ytligt skuren med ett hett rakblad, och det var både äckligt och lite skönt på ett masochistiskt sätt. Jag sa att det kändes nice, och det tyckte tatueraren var kul. Han fick väl en lite skev bild av vem jag är, men i det stora hela var det en väldigt läcker upplevelse, och jag kommer med all säkerhet att göra fler gaddningar. Kanske blir det en Haunted-tatuering. På omslaget till skivan rEVOLVEr finns en arm som har ett stirrande öga nära armvecket. Skulle nog vara coolt att ha det där ögat vid andra armvecket, det högra. Nå, vi får se, vi får se …

.
Per Blomqvist: All inclusive (dikt)
Towe My Frykenfeldht: Inte ett spår av människa (dikt)
Erik Hall: Allting har en genklang (dikt)
Kim Larsson: Efter tiden (vesper) (dikt)
Ewa Nillgård: Nuddandet (dikt)
Klara Norling: Att bära en exil; Andra som kom (dikter)
Carsten Schale: Mystikens poesi och poesins mystik (artikel)
.
Notiser: Nytt tröjmotiv av Håkan Eklund i Eremonauts nätbutik Eremerch; Håkan Eklund ställer ut handtryckta posters
.

Håkan Eklund - som gjorde motivet till Eremonauts första tröja - har nu gjort detta ambigram – ett ord som inte är ett palindrom, men som kan läsas från två håll. Det blev verkligen fint, tycker jag. Tack, Håkan! Denna tröja och fler finns i nätbutiken Eremerch Där kan man också köpa ett helcoolt linne, en superhipp mugg eller en überchic knapp. Det ska vara en eremonaut i vår!

.

.

Towe My Frykenfeldht: Barn sitter på tak
Kim Larsson: Bara sanden (ur Eremonauterna); Minnet droppar silver; Avd 0/SÖS
Kristoffer Leandoer: Övningsuppgifter/faktadel – kommentarer till den nyutkomna boken Övningsuppgifter; Övningsuppgift 8 – 10 (ur Övningsuppgifter)
Erik Hall: Nekrolog oväsentlig
Nyhetsartiklar: Anton the Poet har gett ut sin debutbok; Eremonauts andra årsbok klar
.

Anton Yoseph - också känd som Anton the Poet - har nu i dagarna gett ut sin debutbok Anton The Poet – från konflikt till försoning. Boken är en prosadiktsamling som är menad att vara en introduktion till en kommande roman. Anton the poet handlar i grunden om en försvunnen ungdom, och läsaren får följa med på en resa från ett pojkrum till ett land där vi uppfattas som något annat än det vi är. Det är ett land där vi upplever oss själva som överflödiga och där vi inte längre vet vad som verkligen håller oss uppe och samman. Ett land där det ofta är impopulärt att visa känslor och där det inte längre räcker att bara vara människa. I Anton the poet   inleder Yospeh ett ärligt och känsligt sökande efter det som egentligen djupast sammanbinder oss alla. Anton the poet är en välkommen, modig och ambitiös bok från en av Sveriges absolut yngsta författare. Anton Yoseph är född 1993 och är uppväxt i Örebro, vilket har färgat delar av debutboken. Yoseph är verksam på skrivarsajten Poeter.se och arbetar också som manusförfattare. Anton the Poet finns nu att köpa hos Bokus där man också kan provläsa de första sidorna.

Eremonauts andra årsbok finns nu att köpa hos Bokus och flera andra nätbutiker. Hos Bokus kan man provläsa förordet och sex dikter. Medverkande i boken är Nina Ahlzén, Andreas Björsten, Anna Brodin, Håkan Eklund, Johann von Fritz, Towe My Frykenfeldht, Malin Jonsson, Felicia Konrad, Melona, Klara Norling, Carina Nurmilehto, Pontus Joakim Olofsson, Carsten Palmer Schale, Magnus Tannergren, Stefan Whilde, Marion Wikhede, Johan Ågren och undertecknad. Liksom den förra årsboken är Eremonaut II tryckt och distribuerad av Books on Demand som skickar sju pliktexemplar till biblioteken och ser till att boken finns tillgänglig i nätbutikerna.

.
Dikt av Nina Ahlzén: sanningen 1:1 (.)
Kortnovell av Håkan Eklund: Möte med galen katt
Dikter av Johann von Fritz: Japanska träsnitt; Lynchad
Dikt av Erik Hall: Lemniskata
Prosa och filmer av Leif Holmstrand: Japanska fragment
Dikter av Kim Larsson: Twenty Selfcombusting but Surviving Pieces of a Starsick Diary; Magnetisk hud av årstider
Dikt av Ewa Nillgård: Val
Krönika av Carsten Schale: Från muntlig kultur till digital revolution – en personlig betraktelse
.

Nina Ahlzén: fall (isak) (dikt)

Erik Hall: Kärleken är en kulas flykt, En nyutslagen vind (dikter)

Kim Larsson: Iiris (utdrag ur bokprojektet Eremonauterna), Pallaskatt med samurajkodex – en intervju med Klara Norling, Jag är inte ditt alibi (okrossbara sidan), Det slutliga återvändandet (dikter)

Melona: Pärlemo (dikt)

Carsten Schale: Sju dikter

Willy Granqvist: Stoft skuffas ut

Kim Larsson: Tankar om året som tydligen redan gått; Eremonauts nya avdelning heter Eremerch; Namnet Eremonaut är nu juridiskt skyddat; Första årsboken omarbetad; Reaching out by any means; Bara ännu en sommar att bleka

Carsten Schale: Bortom – fortsatta randanmärkningar till Emmanuel Lévinas; Inför den Andres ansikte kan jag inte fly mitt ansvar

Marion Wikhede: något om syre & ömsa

.